Direktlänk till inlägg 21 december 2009
Farsan super nästan aldrig sig full längre och Karin och jag har gjort som en tyst överrenskommelse att vi ska undvika varandra eller att en av oss lämnar rummet om båda är närvarande. Jag tror att farsan hjälpte till lite med att få den sege jäveln ...
Du är min lilla skattDu är mitt lilla hoppett litet ljus i mörkret som skiner stoltDu är facklan som tänder lågansom värmer dem som drabbats av plåganDu är den som lyser upp jorden Du är den mäktiga solen ...
Lilla ljus på väggen därSäg mig hur skör din själ ärDu gråter stearinDitt tempramen är hettJag kan inte komma förnära nej, din låga brännersåå jag håller avstånd från dig nej, jag sitter här i hörnet så långt bort från dig som det gåroch gråter mina ...
Nu finns det ingen tid för migför att döden närmar sigHanns närvaro är kall, men fylld av roHan säger åt mig att troTro på mig det här livet var inte menat för digEfter vad du har gått igenom förkännar du att villaJag är döden och jag ska aldrig låta...
Jag vill hugga mig i strupen så att inga skrik kan komma utJag vill hugga mig i ögat så jag slipper se hur jag ser utJag vill hugga mig i benetså jag inte kan flyJag vill dö på golvet, äcklat av mitt eget blodjag vill dö i ett patetiskt själv...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 | ||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 | ||||||
|